18 July 2007

Aldersviken-Galtström ca 35km 17/7


Fyra blev två, två blev tre, tre blev två igen och tillslut blev två fyra... Nu blev det rörigt.

Sovmorgonen som var utlovad igår varade till kl 06, sen var det upp och iväg som vanligt. Det kändes lite häftigt att vara ett större gäng paddlare på samma ställe. Första gången för mig, och ett ypperligt tillfälle att snappa upp lite tips och trix. Lasse och Mariemåste anses som kunniga på området eftesom de erövrat blå bandet 2005.

Första delmålet för dagen var Stocka, där våra vänner skulle lämna oss, och där vi passade på att proviantera.

Ut på vattnet igen vid 10 tiden, fyra var nu två och kajakerna riktade mot norr, det är lättnavigerat här uppe, havet till höger, land till vänster, så är man på rätt kurs.

Lunchen intogs på en liten ö precis söder om Rävudden. Vi satt och väntade på att Peters frystorkade mat skulle svälla när vi fick syn på en orange kajak. Det visade sig vara Ulrika. En tredje hbb paddlare. Hon gick iland och käkade lunch med oss. Ett trevligt möte.

Tre, blev två igen när vi gav oss iväg. Dagens mål var Junibostrand vid Sundsvallsbukten. Men vid 16 tiden började det blåsa upp och vi insåg att det inte skulle fungera och vi började leta tältplats. Norrland är stenigt i dessa trakter och det försvårar tältplatsletandet. Vi kom tillslut fram till, Gammelprästgården i Galtström. Här fanns en del sommarhus, med en massa fina gräsytor. Fräck som en lus, gick jag upp för att fråga om vi möjligtvis fick tälta på en äng i anknytning till husets tomt. Det gick för sig, men Pär och Brita som bodde i huset, föreslog att vi skulle bo i deras gäststuga. Glada som två kor på grönbete blev vi och nu har vi tak över huvudet. Underbara trevliga nänniskor!
(Så blev vi 4)
Imorgon den 18/7 blir vi nog inblåsta

Dagens bild är förresten tagen på dasset på prästgården. Den röda pricken är vår possition

2 comments:

Anonymous said...

Jon, det är ju helt galet vad långt du har kommit nu! Du är ju nästan i mål för tusan. Själv bara jobbar jag. Känns så himla tråkigt att jag inte har hunnit möta upp dig något mer. Men jag hinner knappt med mig själv ibland känns det som. Nu är jag förkyld också...! Stackars mig. Vikariatet har iaf blivit förlängt nu till sista september så det känns väldigt skönt. Längtar efter dig kompis! Hörs snart. Massa kramar Lisa

Anonymous said...

Inte hört av mig på länge men det rullar ju på rätt bra!!

Mvh

Marcus